Därför sa kommunen nej till fler flyktingar

Nedanstående artikel är publicerad på KIT den 2 december 2016.

 

En av landets mest välbärgade kommuner vill inte ta emot fler nyanlända – och det har retat gallfeber på regeringen, vänsterdebattörer och moderata kommunalråd. Men lyfter man på locket finns fortfarande en fråga som saknar svar: var ska alla bo egentligen? 

 

För fem år sen flydde familjen från sin hemstad Deir ez-Zor i Syrien, genom Raqqa, Aleppo och Turkiet. Idag bor mamma Jurije, pappa Mohannad och de tre sönerna på ett asylboende i Karlskoga, där de nu tillbringat ett år och två månader.

– Vi var mycket glada över att komma till Sverige och vi tänkte att vi skulle få ett bra liv igen, säger äldste sonen Alaedin som lärt sig svenska.

Uppehållstillstånd fick de och en dag i oktober kom brevet: ni får flytta till Ekerö! Marie Johansson Gadde jublade. Hon är kyrkorådets ordförande i Karlskoga och engagerad i aktiviteter för nyanlända.

– Jag sa grattis, ni har vunnit högsta vinsten. Ekerö är en fin kommun med vacker natur. Man hör aldrig talas om att Ekerö har problem. Min man och jag planerade in att ta ledigt från jobbigt och skjutsa dem med släp om det behövdes. Många vänner har samlat in möbler och sängar, allt de behöver står i våra skåp och bord och bara väntar.

Familjen skrev under papperet. Klart.

Nu skulle de bara få ett brev som bekräftade exakt var de skulle bo. Jurije ville börja sy gardiner och välja möbler. Men Marie tyckte det vore klokt att ta det lugnt. Och vore det inte bra att först veta hur hög hyran var? De väntade. Och väntade.

Till slut ringde Marie upp bostadsbolaget Ekerö Bostäder.

– Jag frågade vilken genomsnittlig hyra de har. Jag hörde nästan att kvinnan som svarade hickade till i bakgrunden. Det här var några dagar innan det blev offentliggjort att Ekerö kommer säga nej till fler flyktingar. Jag förstod att hon visste om det, det var så tydligt i hennes sätt att reagera.

”Vi har inga bostäder”

Den 1 mars i år bestämde riksdagen att alla kommuner måste ta emot en viss andel nyanlända flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, samt kvotflyktingar och ensamkommande barn. Det vill säga, en del av de totalt 21 702 personer som inte fixat bostad själva (vilket de flesta gör – tre fjärdedelar, enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson). Men… i höstas bestämde sig alltså Ekerö för att säga nej.

– Vi har inga bostäder kvar, sa kommunalrådet till DN.

För regeringen fanns inte mycket att göra. Lagen gav dem ingen rätt att straffa någon.

Det exploderade i medierna.

Nu är folk arga på Ekerö. Väldigt arga. Hur kan en så välordnad, rik kommun stänga dörren?

Men frågan är inte så enkel – för tanken har aldrig varit att så många ska bo på Ekerö. Och, om man lyfter på täcket – är Ekerös nej egentligen ett ja?

Den rika kommunen

Den lilla ö-kommunen i Mälaren tillhör Stockholms län men ligger lite för sig själv. Mest kända är de för att husera slottet Drottningholm och vikingalämningen Birka. Här bodde Cornelis Vreeswijk i sin barndom – själv på flykt från det krigsdrabbade Nederländerna. På Ekerö finns gott om åkrar, grönområden och ängar. Medianinkomsten är fjärde högst i Sverige. Arbetslösheten under 3 procent.

Kommunalrådet Adam Reuterskiöld tar emot inne i kommunhuset. Adam är ny inom politiken, med bakgrund i Ericsson.

Han beskriver stämningen på Ekerö som bra. Lantlig.

– Vi pucklar på varandra i talarstolen men sen dricker vi kaffe efteråt. Vi skiljer på sak och person. Alla här ute i politiken vill göra det bästa för medborgarna. Jag står på torget varje lördag mellan 11 och 13. Då träffar jag medborgare och pratar politik. Man hejar och hälsar, det är många som kommer fram och bara vill snacka om stort och smått.

Adam Reuterskiöld tycker inte om den tvingande bosättningslagen. Inte alls.

– Att skapa en tvingande lagstiftning som gör att man får hit en busslast människor utan att ge oss förutsättningar att ta emot dem på ett bra sätt, det är provocerande. Att inte komma med svar, inga förändringar, inget systemskifte. Ingenting. Alla kommuner i hela Sverige kämpar till max med de här frågorna. Men hur går det för Stockholms stad? Hur ska de klara det?

– I grunden är det missriktade intentioner. Det är inte där problemet ligger, problemet ligger i att vi tar emot väldigt många på kort tid. Och lagen bygger på en missuppfattning att allt är som vanligt. Man har inte förändrat några lagar förutom just denna, men i grunden förändrar situationen hela vårt samhälle.

Varför är det så svårt att få fram bostäder på Ekerö?

De nyanlända måste bo någonstans. Var?

Det finns inte många hyreshus på Ekerö. Nästan alla befintliga invånare – över 70 procent, nästan högst i Sverige – bor i villa. Medborgarnas boyta per hushåll är också nästan störst i Sverige. Kommunen vill dessutom att de nyanlända ska få en riktig bostad – ”inte en gympasal” som Adam Reuterskiöld säger.

Den kommunala marken utgör en liten del av hela kommunen. Och vill man bygga någonstans måste det finnas en detaljplan. Men nästa område på Ekerö som inte redan har bostäder är detaljplanerat. Tillfälliga modulhus då? Det kan bli svårt, för då krävs också detaljplan. Och de aktuella områdena på Ekerö måste förberedas rejält med pålning för att modulhus ska kunna stå där. Och då kan man misstänka att kommunen egentligen vill bygga permanenta bostäder där. Och då räcker det inte med tillfälliga bygglov enligt en dom från Göteborg.

På Ekerö finns visserligen ett kommunalt bostadsbolag. Ekerö bostäder äger 823 lägenheter. Men i bostadskön står över 5000 personer. Sen lagen kom 1 mars har samtliga lediga bostäder – drygt 20 stycken – gått till nyanlända, totalt 60-65 personer. Men det anses inte hållbart, så efter årsskiftet ska de nyanlända utgöra en kvotgrupp på 40 procent.

Sen 1992 har Ekerö bostäder dock inte färdigställt en enda lägenhet. Det gör det svårt, för att inte säga omöjligt, för svaga inkomstgrupper att flytta dit. Lägg till en befolkning som är pigg på att överklaga byggärenden.

Nu är 110 nya lägenheter i Ekerö bostäders regi på gång.

Borde ni ha byggt mer tidigare?

– Hade vi börjat tidigare så hade bostäderna inte stått tomma, de hade fyllts av andra, säger Adam Reuterskiöld.

Dessutom, säger han, kan man inte bara smälla upp hur många bostäder som helst. Det finns bara en väg till och från Ekerö, och den har redan problem med köer. Ett problem som avhandlas i en av kommunens största Facebookgrupper.

– Jag vill poängtera att vi inte bara bygger bostäder, vi bygger samhällen. Om vi bygger tusen bostäder måste vi hantera vatten och avloppsfrågor och ha vägar som fungerar.

Om det blev som Adam Reuterskiöld ville skulle det bli enklare och gå snabbare för kommunerna att bygga.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson är upprörd över hur du har hanterat frågan. Har du förståelse för det?

– Nej, jag har verkligen ingen förståelse för det. Jag bjuder in henne när som helst, jag har skrivit till henne i snart ett år. Jag tycker det är ett respektlöst sätt att hantera det. Hon piskar på och säger att jag ska straffa er hårdare. I hennes position hade jag bjudit in kommuner och myndigheter och diskuterat hur vi kan lösa det. Bostäder är bara en del.

”Jag skäms”

Är du sosse på Ekerö är du inte van att bestämma. Moderaterna har varit största parti sen kommunen skapades på 70-talet, idag med nära 40 procents stöd. Hanna Svensson är socialdemokrat och kommer från Eskilstuna, men har bott på Ekerö sen 2004. Landet lockade. Här är lugnt – men det finns trafik in till stan, till och med nattbussar.

Hanna Svensson tror att öborna är misstänksamma mot folk som kommer utifrån, och hon menar att Adam Reuterskiöld spelar på den oron.

– Ekerö är en segregerad kommun. Det syns. Jag minns första gången jag såg en kvinna åka slöja på bussen, säger Hanna Svensson (S).

– Det är inte 30-talet, men det är tydligt om någon kommer från någon annan stans. Sen tror jag inte att man upplever rasism här, inte den direkta. Moderaterna försöker ta väljare från Sverigedemokraterna. De tror tyvärr att man tjänar på det. Reinfeldts ”öppna våra hjärtan” finns inte kvar.

När Ekerö förra året skulle anlägga ett hem för ensamkommande barn nära en förskola blev många föräldrar oroliga. Under kommunens informationsmöte om frågan dök medlemmar i Nordisk ungdom dök upp. Men enligt Ekerö kommuns säkerhetstjänst var de ditresta och hade ingen koppling till kommunen. Sen dess har det varit lugnt kring boendet.

– Att Nordisk ungdom kom var ett sätt att fånga upp den allmänna oron som finns. Men det är rätt obehagligt. Jag skäms över att min egen kommun är den första att säga stopp. Om inte Ekerö kan ta emot nyanlända, vilken kommun kan det då? Vi har väl en av de bästa förutsättningarna i landet? Låg arbetslöshet, stora bostäder, gott om yta, höga löner.

Samtidigt, säger hon, har långt många fler än Nordisk ungdom engagerat sig för de nyanlända.

Bostadssituationen då? Att Ekerö har så få hyresrätter är enligt plan, tror Hanna Svensson.

– Om det är ett inbyggt problem? Klart det är, det har varit en aktiv strategi. Det är onekligen så att det kommer en annan typ av människor när man har hyresrätter. Folk som inte har den högsta medianinkomsten, till och med arbetslösa. Folk har inte möjlighet att flytta hit om de inte har pengar till en egen bostad.

Och att det går att skrapa fram fler bostäder är hon övertygad om.

– Det finns möjlighet att hyra in sig i rum, här finns många gamla människor som bor i stora hus. En möjlighet är kanske att vi bygger Attefallshus på folks tomter och sen betalar dem. Det går att hitta alternativ. De borde stå vid centrum och knacka dörr på fredagseftermiddagar.

Henne åsikt delas av många. Ledarskribenten Jonas Bergström på Folkbladet påpekade upprört att kommunalrådet Adam Reuterskiöld själv äger ett helt slott.

Till och med moderater har reagerat mot Ekerö, Varberg och Täby som också följde efter och sa stopp.

– Jag tycker att det är olyckligt, det sänder dåliga signaler till övriga kommuner, sa Patric Åberg, kommunalråd i Östra Göinge.

Men 23 andra moderata kommunalråd i Stockholm har i ett brev till regeringen varnat för att systemet med boende åt nyanlända inte kommer gå vägen.

Problemet började för längesen…

Det här handlar om hur olika områden har byggts fram under en lång tid. Micael Nilsson, Boverkets expert på sociala frågor, tycker inte att frågan är enkel.

– När man ser hur kommunerna utvecklas har vissa gått mot att bli medelklasskommuner där man har begränsat utbudet av billiga bostäder. Sen är det ju så att till Södertälje kom många som arbetskraftsinvandrare från Turkiet och andra delar av världen för att jobba i lastbilsfabriker på 60 – och 70-talet. Samtidigt som man var en industrikommun fanns det jäkligt mycket hyresrätter från början. Det var ju ett arbetarklassboende.

–  När Stockholm och andra storstäder byggdes fanns idéer om att samhällsklasserna skulle bo åtskilt. Det är en sentida uppfattning att vi ska bo blandat. Det kom på 70-talet och då blev man förskräckt när man såg vilken skala segregationen har tagit. Borgerligheten ska bo i villastäderna, det var ett ideal. Nu tycker vi det är jobbigt.

Så, kan man säga att klassiska arbetarkommuner har mycket lättare att ta emot nyanlända än andra?

– Nu är det en väldig generalisering, men i sak har du rätt. Västerås, Norrköping, Örebro, städer med stora hyreshusbestånd, har traditionellt ett bättre hyresbestånd med lägenheter att tillgå. Men i Södertälje, där är det helt kört att få en lägenhet nu, det är så fullt i deras områden att det finns en stor svart bomarknad. Om Södertälje skulle få anvisning att ta emot 20 personer skulle de inte klara det.

Södertälje är en av de kommuner som inte behöver ta emot nyanlända över huvud taget i år.

Samtidigt, säger Micael Nilsson, är det inte optimalt att industriorter på dekis – som Hultsfred – tar emot en massa nyanlända. För det måste ju finnas jobb också. Men där jobben finns, där är det bostadsbrist.

Vad ser du för alternativ för en kommun som Ekerö?

– Man kan köpa bostadsrätter. Malmö köper ju upp flera hundra bostadsrätter. Man kan vända sig till privatpersoner och erbjuda en bonus till de som har ett rum eller en sommarstuga övar. Kanske finns en förening som kan avstå sin klubblokal. Kanske finns det vandrarhem. Det är klart det är jobbigt, men det är en allvarlig situation. Staten skriver inte i förordningen att det ska vara en bostad med en viss standard. De har lämnat ett visst spelutrymme.

Om man köper upp bostadsrätter, påverkar man inte den befintliga bostadsmarknaden då? 

– Vad jag fattar säger kommunerna att de inte köper de mest attraktiva bostäderna. Men det är klart att det finns en risk att grupper ställs mot grupper. Det är vad politik ytterst handlar om. Medborgarnas behov står mot varandra, det är så maktfördelningen ser ut. Gör kommunen en bedömning att de måste köpa bostadsrätter kommer det kortsiktigt att driva upp priser. Det är en avvägning som de har gjort. Å andra sidan, vad är alternativet? Nyproduktionshyrorna är väldigt dyra, där är det tveksamt om etableringsersättningen räcker.

Men – Micael Nilsson tror inte på allvar att kommuner som Ekerö och Täby kommer fortsätta kunna säga nej.

– Retoriken känner man igen. Kommuner har satt sig sig till motvärn tidigare, men sen blir det ändå att man sväljer den kommunala stoltheten. Man vill inte vara kommunen som säger nej. Kommunerna är ytterst ansvariga, de måste göra något. De kan inte enligt lag låta folk stå på gatan.

Micael Nilsson har helt rätt i att politik handlar om prioriteringar mellan grupper. Frågan är hur stort problem man tycker det är. I Vallentuna fick kommunens uppköp av bostadsrätter priserna att stiga en viss månad. Och för varje nyanländ som får en bostad i den kommunala kön finns det någon som står i kön som blir utan. Göteborgs försök att sätta upp tillfälliga modulhus upprörde missnöje hos medborgare – och en dom har gjort att många av dem över huvud taget inte går att uppföra. Idag, skriver DN, bor en del av de nyanlända i Göteborg på campingplatser.

Men om man inte gav nyanlända bostäder – då skulle de inte ha någonstans att bo. Den som är för flyktingmottagande måste rimligen också erbjuda bostäder till de nyanlända.

Statistiken ser inte bra ut än så länge. Ekot rapporterade den 24 november, en månad innan nyår, att bara 57 procent av alla nyanlända fått ett hem.

Samtidigt fanns inga sanktioner mot den som inte tog sitt ansvar. Det kan komma att ändras.

Den 30 november skickade regeringen ut ett pressmeddelande – lagen ska modifieras. Man förlänger tidsfristen för ett kommun att fixa bostäder till nyanlända. Och så ska det bli lite smidigare att snabbt bygga bostäder. Men exakt hur det ska gå till framgår inte. Dessutom vill regeringen införa sanktioner mot kommuner som inte tar sitt ansvar.

Det löste sig till slut för familjen

Den 1 november hände något stort. Ett mejl till familjen – alltså familjen som bor på asylboendet i Karlskoga – signerat Ekerö kommun.

De har fått ett flyttdatum – i mitten av december.

Visserligen har de ännu inte fått en adress och tills dess är de oroliga för att något ska gå fel.

– Jag har varit i telefonkontakt med handläggaren på Ekerö kommun och det var ett bra samtal. De har sagt rakt ut att platsen är deras, säger Marie.

Mohannad hoppas kunna fortsätta jobba som veterinärassistent, Jurije som sjuksköterska. Sönerna vill bli hockeyspelare, pilot och ingenjör.

Mohammed, 13, längtar efter att delta i fotbollslaget.

– Jag spelade här i Karlskoga. När jag sa till tränaren att vi skulle flytta sa han att han skulle prata med ett fotbollslag där. Det känns bra att det är förberett.

En glädje för en barnfamilj i kris.

Man kan tycka att Ekerö var oansvariga när de gick ut och sa stopp. Man kan tycka att de kunnat göra mer – de har ett anmärkningsvärt lågt bestånd av hyresrätter, vilket inte bara hindrar nyanlända utan andra svaga inkomstgrupper från att bosätta sig där.

Men när allt kommer omkring: då skulle de ha börjat för längesen. Och även om de nu skulle dammsuga hela kommunen och hitta bostäder till sin lilla kvot nyanlända – sen då? Nästa år?

Och nu har en märklig situation uppstått. Ekerö var visserligen först att säga nej till att ta emot alla sina nyanlända. Men i praktiken har de lyckats ta emot nästan alla nyanlända som de blev tilldelade.

De behöver bara hitta bostäder till ytterligare sex personer.

– Då det finns flera osäkerhetsfaktorer inblandade kan jag inte med säkerhet säga att det kommer gå på en månad. Däremot innebär, som jag förstår, gårdagens besked från regeringen att vi får ytterligare två månader på oss att hitta bostäder till dessa sista sex personer. Så vi har goda förhoppningar om att det ska gå, skriver Sarah Roos, politisk sekreterare åt Adam Reuterskiöld, i ett mejl till KIT.

Så det där nejet – vad var det egentligen?

Och frågan kvarstår för de övriga, tyngda kommunerna: vad ska man göra?